Strålande tider

Almby, Örebro, torsdag 20 december 2007.
Tre dagar kvar. Kötbullarna rullade, kakorna bakade. Skinkan vilar i kylskåpet i väntan på sista doppet. Det drar ihop sig till årets julmys. Härliga tider, strålande tider.

Panschis-varning

Blårandig pensionärsvarning

Almby, Örebro, onsdag 19 december.

Det finns en del osvikliga tecken på att man lämnat arbetslivet och gått in i pensionärslivets dimhöljda tillvaro. Prismedvetenhet är ett (fast mina barn skulle väl kalla det dumsnålhet). Tygkassen är ett annat sådant tecken. Jag kallar det miljömedvetenhet. Mina barn utfärdar bestämd panschis-varning. Det är sånt man får ta.

Min blårandiga shoppingkasse i något obestämt nylonmaterial tycks outslitlig. Den behöver aldrig pensioneras.

Ilska på köpet

Dåligt skött butik
Almby, Örebro, tisdag 18 december 2007.
Jag är en relativt stor kund i vår "kvartersbutik" på öster, Prix. Det borde jag inte vara eftersom jag oftast lämnar affären besviken, för att inte säga förbannad. På Prix gapar många hyllor oftast tomma. Det saknas än det ena, än det andra. Aldrig kommer jag hem och har kunnat fullfölja mina planerade inköp. Alltid fattas det något. Och då och då upptäcker jag "bäst-före-datum" som passerats för länge sen.
Min enkla slutsats är att Prix är underbemannat och jobbar med dåligt utbildad personal. Griniga gubbjäveln kommer att fortsätta att reagera. Bryr sig Coop möjligen om en gammal konsum-anhängare. Eller är det profiten som gäller?

Griniga gubbjäveln?

Almby, Örebro, måndag 17 december 2007.
En av mina svärsöner, J, tycker att jag ska marknadsföra mig som griniga gubbjäveln. Positiv dragningskraft hävdar han. Vi får se.

Här kan det smälla

Icke riskfri korsning

Almby, Örebro, måndag 17 december 2007.

Det byggs och ändras i Almby - på gott och på ont. Trafiken tar nya vägar, som på den nyligen öppnade leden från Ormesta och ner mot Norrköpingsvägen. De bilister som kommer österifrån och ska mot stan slipper nu trafikljus och 30-gränser på Hjälmarvägen (samma sak i motsatt riktning förstås). Gott nog. Men helt riskfri är inte den nya trafiklösningen. Det går fort på raksträckan ner mot korsningen med Näsbyvägen. Jag väntar med viss vånda på den första riktiga smällen (en lättare krock har jag redan sett). Trafikanter på Näsbyvägen har ju inte varit vana vid att behöva lämna företräde. Och varför finns det inga övergångsställen?

Almby saknas

Almby, Örebro, söndag 16 december 2007.
Den stora regiontidningen ska utse "Årets örebroare". Konstaterar att det inte finns ens spår av en Almbybo bland de tio kandidaterna. Det hade aldrig hänt på den gamle redaktörens tid.

Den vegetariska julskinkan

Kreativitet och glädje när gubbar skapar
i köket

Almby, Örebro, söndag 16 december 2007.

Matlagning är, om inte vetenskap, så i alla fall en skön konst. När de glada amatörerna, Matgubbarna i Almby, praktiserar denna konstart så förfaller den väl närmast till den lägsta nivån av Hötorgskludd. Men vi gör så gott vi kan och ibland blir slutresultatet ganska välsmakande.

Dock inte senast då vi försökte oss på ett nyttigt julbord med diverse grönt och rött (rödkål, rödkål, solroskärnor, lök) som enligt hälsoívrare anses som nyttigt. Förmodligen sant, men succén uteblev. Till eftervärlden ska här bevaras receptet på den alternativa julskinkan som med möda svaldes ner tillsammans med mängder av stark senap. Och den lille.

Grön julskinka
1 kålrot, 3-4 hg
grovsalt
Skölj kålroten noga, torka av den. Placera den på en bädd av grovsalt på ugnsfolie. Packa salt runt och över kålroten, vik ihop foliet. Sätt in i ugnen, 250 grader. Vrid omedelbart ner temperaturen till 90 grader och låt kålroten stå i cirka tio timmar (lämpligen över natten). Låt den svalna, borsta av saltet, skala kålroten. Skiva den, ät och njut. Nåja. Men med stark senap går det som sagt hyfsat.

Men snapsen smakade.
Slutsats: Gubbars vanor ska vårdas ömt. Nymodigheter är för de unga. Och för fruntimmer.

Med motorn på tomgång

Almby, Örebro, lördag 15 december 2007
Lördag morgon kommer hoppingivande nyheter från klimatkonferensen på Bali. USA (och utvecklingsländerna) godtar de skrivningar som kanske på sikt kan minska de utsläpp som hotar människans möjligheter att leva vidare på jorden. Om det inte redan är för sent. Den ryska tundran tinar och släpper ifrån sig sumpgas som kommer att bidra starkt till klimatförändringarna, glaciärerna smälter. Det finns forskare som fruktar en höjning av jordens medeltemperatur med upp till fem-sex grader. Då är nog människans tid på jorden över för denna gång.
Och som den lilla människan i världsalltet känner man sig tämligen maktlös. Mitt bidrag blir noggrannare sopsortering (soptunnan, minsta storleken, är högst halvfull på två veckor), kompostering, mindre bilåkande, sänkt inomhustemperatur, lågenergilampor, mera medvetna val av livsmedel, mindre köttätande. Det känns förstås lite futtigt, men dövar åtminstone samvetet något.
Tyvärr tycks många fortfarande sakna samvete och insikt i detta sammanhang. Häromdagen iakttog jag en ung kvinna som på Prix parkering satt lugnt tillbakalutad i bilen, läsande en veckotidning, med motorn på tomgång. Lång tid utöver tillåtna en minuts tomgångskörning.
Har frågan om klimathotet gått henne helt förbi? Man undrar.
Det är faktiskt inte vars och ens ensak längre hur man använder bilen. Eller agerar som konsument. Det kommer att påverka mina barnbarn och deras barn och barnbarn och många generationer till. Därför har ingen rätt att bete sig ansvarslöst längre. Vare sig politiker, som nu måste fatta obekväma beslut, eller den lilla enskilda medborgaren i sin vardag.

Kris-Posten

Almby, Örebro, fredag 14 december 2007
Det fanns en tid när Almby berikades med en unik publikation, Kris-Posten, en utgåva som inte värjde för någon sanning, som avslöjade de mest intrikata detaljer om livet i denna del av stan. Två nummer lämnade kopiatorn, sen avsomnade tidningen stilla. Sörjd och ihågkommen av många. Snart 25 år har gått sedan denna lyckliga tid i den publicistiska lokalhistorien. 25 år, ett kvarts sekel!
Redaktörerna har ibland övervägt en nystart, men det känns ovisst. Gamla succéer ska inte alltid upprepas.

Lucia, lucia, lucia

Fin tradition på dagis. Lussetåg 2007.

Almby, Örebro, torsdag 13 december 2007

Kan denna torsdag passera utan lucia i någon form? Givetvis inte. Alltså befann man sig kl 07.15 balanserande på en dagisstol modell låg, ätandes risgrynsgröt, drickandes kaffe med pepparkaka efter sedvanligt lussande av tindrande barn. Vackert? Absolut. Näpet? Självklart. Rörande? Som alltid. Lucia på dagis vill man inte missa.

Dessa jävla cyklister

Almby, Örebro, torsdag 13 december 2007.
Jag var nära att köra på en cyklist i morse. En mörklagd vettvilling som kom farande i en korsning. Det var inte hans förtjänst att inget allvarligt hände. Decembermorgonens gryningsmörker är förrädiskt. Hur kan man utmana ödet och ge sig ut utan lyse på cykeln? Idioter!

Om livet i Almby

Almby, Örebro, onsdag 12 december 2007.

Livet i Almby kan vara mycket:

*Julrosen som sträcker sina vita blommor mot en blygrå decemberhimmel några dagar före jul.

*Matlagning (eller försök till sådan) i ett skolkök tillsammans med glada kamrater.

*En villa som säljs, någon flyttar ut, nya grannar gör entré.

*En ny trafikled öppnas, nya trafikfaror uppstår, andra försvinner.

*En människa passerar över Norrköpingsvägen på den famösa träbron vid Tybble centrum.

*En hel stadsdel förändras när nya bostadsområden växer upp snabbt och effektivt. Till glädje för alla som lyckats skaffa sig en bostad i denna guldkantade del av stan.

*Ett nytt barnbarn väntar på att göra entré.

Kom inte och säg att det inte finns mycket att göra noteringar om i den egna dagboken. Kanske kan detta vara en form att pröva. Jag gör ett försök. Vill någon läsa så bjuder jag på det.

Korta notiser om det som kan sorteras in under begreppet Livet i Almby. Om iakttagelser, vänner, grannar, händelser. Och annat som intresserar mig.

Morfarfar